Idag är det sista dan på jobbet. Skönt faktiskt, på det stora hela, men visst om man ska erkänna som min älskade fästman sa så är det säkert lite sorgligt oxå. Och jo, det är det. Menar, jag o min chef som bara är 1 år äldre än mig, vi har vart ihop i 6 år ganska precist, ja inte ihop som i kärleksförhållande men ja, vi har ju haft en relation chef-anställd och iom det är ett litet företag har vi haft ett nära samarbete och då jag var med från början- företaget hade bara funnits i knappt 1 år när jag kom in på spelplanen- jag var första heltidsanställde som jobbade så har han o jag alltid haft en högt i tak relation som inte har funnits med de andra anställda som kommit efter.
Jag slocknade igår på den uppblåsta luftmadrassen vid 23,30ish, var helt slut efter att ha flyttstädat merparten av lägenheten. Kompisen Monkan hade smsat vid 22 nånting att de hade precis ätit o skulle vara på väg, men vid 23,30 hade de inte ännu kommit (hon hade tänkt lämna tebax lite grejer som hon lånat). Tydligen hade de vart förbi strax efter jag somnat, fick sms om att komma o öppna men smsen kom först vid 02,30ish, vaknade till av smspipen så mina grejer hittade jag på balkongen. Tidigare på kvällen hade jag vart o käkat med Anna o sen var Sara förbi en snabbis mitt i stöket. :) Kul o träffa tjejerna. De e goa. :)
Jag vaknade nån minut innan 6 i morse, fortsatte städa o torka fönster osv. NU är det typ klart, ska bara skura lite i hallen så är det klart! SKÖNT!!!! Får dock inte med mig allt så jag slängde ner lite grejer i källarn, längst in i ett hörn.
Nu vill jag dock bara att klockan ska bli 15 för då är det avtackning, fika med paketöppning och sen snabbt till lägenheten, min fina lilla lägenhet som jag kallat "mitt hem" i nästan 3 år, joxa och packa det sista och sen kommer Erika, tjejen som ska hyra den, vid 16-17ish nånting o får nycklar o instruktioner o sen snabbt som attans ska jag ta och kånka mig med alla pinaler (strykbräda, hylla, påsar och ryggsäck) till pendeln 17,39 för att ta mig till stan så jag hinner med 18,30 bussen till min älskade, våra katter o vårt hem! Längtar mig fördärvad efter alla, har inte knappt kunnat prata nåt med älsklingen för min mobil fick batteritorsk för självklart hade jag glömt hemma mobilladdaren när jag steg upp mitt i natta häromdan för att åka till Stockholm.
Idag ska jag oxå, inte att förglömma, dinera första o sista gången med Anna-Carin, vår sköna receptionist som livat upp ens dagar med sina anekdoter och bravader från ett vilt liv- hon är en riktig sthlmsböna på 22 tror jag hon e, som festar o reser runt o har sig! Precis så som kids/ungdomar/unga vuxna SKA göra, inte vara tråkmånsar som pluggar o e tokallvarliga! (som jag var!) ;)
Men nu ska jag iaf ta ett sista ryck o jobba här, sen e det finito, slut, loppu osv! :D And they lived happily ever after! ;)
The End!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar