Det finns ett antal kyrkor i centrala Norrköping varav den kyrka som finns i Hörsalsparken; S:t Johannes kyrka (se bilden till vänster), uppfördes 1823 och byggdes om 1913 till konsert- och föreläsninglokal. Den här kyrkan som köptes av Norrköpingsstad år 1902 för 200,000 kr, har rötterna i 1100-talet men pga bränder 1655 och 1822 men även krigshärjningar 1567 och 1719 så har kyrkan både byggts upp och byggts om flera gånger. Hörsalsparken ligger i kvarteret Landsortskyrkan och till denna kyrka hörde landsortsbefolkningen- stadsborna tillhörde andra kyrkor t.ex. S:t Olai kyrka (S:t Olai är f.ö. Norrköpings skyddshelgon och finns som staty högst uppe på Rådhustornet och kallas i folkmun för Gull-Olle).
Eftersom det här var en kyrka så begravdes följdaktligen folk runt omkring kyrkan och även under; i gravvalv som finns under Hörsalsparken vilar medlemmar ur ätterna Oxienstierna, Lilliehöök och Banér där den en medlem av sistnämnda ätt, blev halshuggen under Linköpings blodbad år 1600. Begravningar på platsen för Hörsalsparken skedde fram till i början av 1800-talet.
Under det stora nordiska kriget och före ryska flottans nedbränning av staden 1719, fick de talrika finska flyktingarna i Norrköping ha finskspråkiga gudstjänster i S:t Johannis kyrka. Historien hade sin upprinnelse i att år 1715 hade kyrkoherde Petrus J. Asp i Norrköping sökt tillåtelse för en finsk präst vid namn Edvard Nybeck, som flykting uppehöll sig i staden, att där hålla gudstjänst för dit flyktade flyktingar, då de ej förstod svenska språket, vilken begäran bifölls av de kyrkliga myndigheterna i Linköpings stift. Sankt Johannis kyrka uppläts åt dem.
Kyrkan ingick i S:t Johannes socken som 1915 hade 3091 invånare.
På 1940-talet byggdes Hörsalsparken som den sett ut fram tills alldeles nyligen. Parken har varit ett populärt ställe för stadens missbrukare och kommunpolitikerna ville fräscha upp parken och därför har man sedan i höstas byggt om igen till den nätta summan av 18 miljoner kr. Dock har det inte gått så bra enligt mig. Gravarna som fortfarande ligger kvar har förstörts av grävmaskiner och allt möjligt så till den grad att skelett förstörts och blottläggs inför väder och vind och allmän beskådan.
Så här ser det ut när man går förbi parken nu för tiden, bilderna togs av mig tidigare idag och pilarna visar benbitar som krossats och grävts upp och ligger helt blottade. Kanske är det ättlingar till de som ligger där, som går förbi parken? Det var trots allt inte så länge sedan man slutade begrava sina döda på kyrkogården...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar