fredag 18 juli 2014

Ibland alltså...

Musik är magiskt, rent av övernaturligt. HUR kan musikerna förstå hur just jag vill/kan/kan inte/förklara saker och ting??? Nu senast så slås jag av faktumet av att man inte riktigt kan sätta ord på saker. Och ting. Och känslor. Bo Kaspers gör ju det så mycket bättre...



Jag tar en sipp till av min wine spritzer så här i snudd på midnattstimman och summerar mitt liv, hur himla nöjd jag är. 4,5 år senare (helt otroligt vad tiden går!) sedan man bröt opp från Stockholm och det man var van vid. Olyckskorparna kraxade sig hesa, men se, här är jag fortfarande, nöjd, kär, lycklig och faktiskt tillfreds med livet och allt det jag har. :D 


...Har visst snöat in på svensk musik i afton. :D So be it. 

Har redan jobbat 6 veckor på mitt härliga, spännande, utvecklande och intressanta och för all del, svåra jobb. Efter att vi lagat vår goa flintastek denna afton på vår elgrill på balkongen så gick älsklingen och jag ner och  mötte opp jobbarkompisen B och hennes pojkvän M på krogen på hörnet. Det var en riktigt trevlig sammankomst förutom att jag mötte ett spöke från förr som kände igen mig. Denna representerar allt vad jag inte gillar när det gäller hederlighet och ärlighet. Kan av sekretess inte gå in på mer än så. Usch. 

Nåväl, här kommer nästsista låten för ikväll, en gammal barndomsfavorit. Innan man förstod vad en handlade om..^^


Nu är det hög tid att hoppa i snarkofagen. I morgon kommer en kompis, T, och hälsar på, och slaggar över, så då är det bäst att man är utvilad och så... Så hyvää yötä!  





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar